Bingons historia

Ursprung

Bingon kan räkna sitt ursprung tillbaka till de lotterispel som spelades i Europas städer mot slutet av medeltiden. På 1530-talet i Italien fanns ett lotteri vid namn ”Lo Giuoco del Lotto D’Italia”, det spelas fortfarande varje lördag i Italien. Det klassiska lottot utformades senare i Frankrike. Franska tidningar från 1778 skriver om hur ”Le lotto” vunnit spridning i den franska aristokratin.

Under 1800-talet spred sig olika varianter i Europa. Det fanns bland annat lottospel som var till för att stimulera lärande hos barn. I Tyskland fanns det till exempel lotto för multiplikationstabeller. Dessutom fanns det alfabetslotto, djurlotto, historielotto och liknande.

Andra varianter spelades på marknader, och det var på en sådan i Tyskland som en handelsresande från det USA stötte på föregångaren till den moderna bingon 1928. Han tänkte att det också skulle passa att spela i tält på marknader i USA, och bestämde sig för att ta med hem. Han gjorde några mindre förändringar och lanserade det under namnet ”Beano”, eftersom det spelades numren markerades med bönor. När man vann ropade man ”beano”, och fick en docka som pris.  Det blev en stort framgång, samlade mycket folk och drog in en hel del pengar.

Lowes Bingo
Detta skedde samtidigt börsen på Wall Street kraschade, och den stora depressionen inleddes i USA. En leksaksförsäljare från New York, Edwin S. Lowe, hade nyligen startat en liten leksaksfirma. Framtidsutsikterna såg inte särskilt optimistiska ut när han en kväll i december 1929, bara några månader efter kraschen, bestämde sig för att köra till ett möte i Georgia följande morgon. På vägen råkade han stanna just på den marknad där det hölls ett parti beano. Lowe undrade vad uppståndelsen handlade om, och gick för att se efter. Någon chans att själv prova spelet lyckades han inte få, men han insåg genast dess potential.

När han återvänt hem gjorde han genast ett eget beano-spel med hjälp av torkade bönor, en nummerstämpel och en bit kartong. Sedan bjöd han hem några vänner att spela med. Under en spelomgång insåg en kvinna att hon hade vunnit, i upphetsningen lyckades dock inte med utropet ”beano”, utan stammade fram ett ”b-b-b-bingo!”. Lowe blev mycket upprymd, han visste nu att han måste börja tillverka spelet, och vad han skulle kalla det.

Han lanserade sedan ”Lowe Bingo” i två varianter, en för en dollar med 12 kort, och en för två dollar med  24 kort. Det blev en snar framgång, att det var ett billigt folknöje i mörka ekonomiska tider kan vara en del av förklaringen. Det spelades bland annat i kyrkor som behövde dra in pengar. Snart började kopior dyka upp. För att slippa rättstvister gav Lowe konkurrenter tillåtelse att göra egna bingo-spel, så länge de betalade en dollar om året och behöll namnet Bingo. Därför har namnet Bingo varit ohotat sedan dess.

Snart upptäckte man dock att det ofta blev för många vinnare per spel. Det behövdes fler nummerkombinationer på korten. Lowe sökte därför upp en professor i matematik på Columbia university, Carl Leffler, och bad honom ta fram 6000 nya bingokort. Leffler gick med på detta, mot att han fick betalt per kort. Ju fler han gjorde desto svårare blev det att göra nya, till slut krävde han 100 $ per kort! Det sägs också att han nästan drevs till vansinne.

1934 hade Lowe över tusen anställa. För att tillverka alla bingospel som efterfrågades krävdes 64 tryckpressar som gick dygnet runt. Historiens största bingospel hölls i arenan i Teaneck Armory i New York. Över 60000 deltog, 10000 blev inte insläppta, och tio bilar lottades ut.

Om man sätter bingons historia i ett större sammanhang kan man se att den följt samma väg som många andra uppfinningar och idéer: Uppstår i Europa, utvecklas och kommersialiseras sedan i Amerika. Därifrån tar det sedan steget till att erövra resten av världen.

Bingo i Sverige
Pionjären som introducerade bingo i Sverige var Wyllard Nilsson på Gunnarstorps IF. Idén hade han fått från Danmark, och såg en möjlighet att dra in mer pengar till klubben. Den 9 september 1961 var han utroparen när Sveriges första bingoparti hölls. Idén spred sig och hade mot slutet av 60-talet blivit en stor framgång, då det spelades på över 500 platser i landet.

Eftersom oseriösa aktörer börjat utnyttja bingospelet började man ställa  krav på tillstånd. Sedan 1974 ges tillstånden av länsstyrelsen, som ställer hårda krav på spelen, med hjälp av kontrollanter utbildade av Lotterinspektionen.

Intresset för bingo svalnade dock med tiden. På 80-talet avskaffades dock beskattningen av spelen, snart tilläts också kontantvinster. Bingon fick en uppsving, bland annat med tv-programmet BingoLotto som startade 1992. På senare tid har det fått konkurrens av liknande typer av spel, men det behåller fortfarande viss popularitet. Idag finns det runt 100 bingohallar i Sverige.

Bingo på internet
Det var 2006 som bingo på nätet fick sitt genombrott. Idag omsätter internetbingo miljardbelopp, särskilt it USA, Kanada, Storbritannien och Sverige. Det är också en växande marknad i Europa och Japan, och andra länder allteftersom fler får tillgång till internet. Ofta rör det sig om nätverk av sidor som strålar ut från större aktörer med tillstånd. På grund av de pengaöverföringar som förekommer ställs höga krav på säkerhet.

Nätbingo skiljer sig från vanligt bingo genom att det håller högre tempo. Den sociala dimensionen finns kvar, eftersom man kan chatta med andra användare medan man väntar på att få bingo. Detta och den ökade tillgängligheten gör att det lockar till sig många yngre spelare, och andra som annars kanske skulle tveka inför att gå in i en bingohall.